sweetmoment.blo.gg

 

Helgen är i princip här, men som ni vid det här laget säkert vet är det inte vilken helg som helst - det är showhelg! Vad jag känner angående det är så otroligt blandat. Jag är taggad, förväntansfull och glädjefylld lika mycket som jag är nervös, spänd, pressad, utmattad och något skadad. Jag vill ge järnet, jag vill visa allt jag kan, jag vill köra fullt ut men min prestationsångest börjar komma och då kickas samtidigt världens nervositet igång. Risken att det får mig att prestera sämre än jag tidigare gjort är ganska stor då jag redan på dagens träning började tappa bort mig och som min lärare sa "frysa till is" trots att jag egentligen kan koreografin. Vad jag kan och tänker göra är att kämpa emot min ångest och helt enkelt göra mitt bästa och försöka omvandla nervositeten till något positivt. Efter allt som har pågått i mitt huvud under den senaste tiden så ska jag vara stolt över mig själv som överhuvudtaget ställer mig på en scen med flertalet kända och okändas ansikten vända mot mig. Tack vare alla fina människor jag nu träffar varje dag, vill och vågar jag. Att vi pushar varandra när det går åt skogen, tragglar de steg som aldrig vill fastna tillsammans samt berömmer varandras styrkor betyder så ofattbart mycket och jag är så otroligt glad att vi alla kämpar tillsammans.

 

Nu ska jag fälla ner skärmen och förbereda mig för att krypa ner i min alldeles nybäddade säng. Att släppa kontrollen, låta kroppen återhämta sig och att vakna utvilad med rätt inställning är målet. Nog fasiken är jag lika kapabel till att dansa på scen som alla andra. Visst är det inte lika simpelt som att tryggt stå i danssalen och göra sin grej men någon gång måste man ta steget utanför sin bekväma lilla bubbla så varför inte nu på en gång?