dancing in the rain
"Jag har astma-medicin om du behöver låna". Får man höra det bör man sluta dansa för dagen, men det var inte vad jag gjorde. Visserligen hoppade jag över streetklassen och tog det lite lagom lugnt med andra som bänkats i dansakademins soffor, men efter en timme hade jag tillräckligt mycket energi för att gå full out på Azin's klass (trots att jag tidigare känt att det aldrig skulle gå). Vi maxade, skrek och gick loss tills klockan visade att vi dragit över en kvart. Det var verkligen en sådan timme jag behövde... mentalt då alltså, fysiskt sätt hade kroppen mått bättre av att stanna i soffan men det hade ju inte varit alls lika kul.
När det var dags att gå till bussen kände jag mig alldeles mörbultad och det kändes som att huvudet skulle ramla av - men jag var glad! Några minuter därefter fylldes jag av energi på nytt och när regnet började ösa ner ställde jag och Elin oss mitt på värnhem och dansade 'like no one's watching'. Uppenbarligen var det visst folk som tittade och det kom till och med fram en kille som föreslog låtar att dansa till, haha. När dansstegen blev allt flummigare och regnet började avta skiljdes vi åt och tog oss hemåt. Efter en hype:ad kväll som denna var det inte konstigt att jag sedan somnade som ett litet barn...